Idag mår jag lite bättre än igår, som var en utav mina sämre dagar. Skola idag, som vanligt.
Nu har har jag precis tagit en dusch och pluggat massa NO om arvet och genetiken. Jag tycker ändå om skolan ganska mycket, trots att det är jobbigt att jag missade hela åttan. Asså, jag har mycket mindre chans än de flesta andra att få bra betyg. Eftersom jag missade hela åttan är det lite jobbigt att hänga med nu i nian. Pluss att jag har min anorexi att kämpa mot. Jag kämpar hela tiden, dag som natt. Alltid är den där i bakhuvudet och försöker styra och manipulera mitt liv och mig. Ibland lyckas den, ibland inte. När den inte lyckas mår jag egentligen bäst, även fast det inte alltid känns så. Men det är då jag kan känna glädje och skratta från hjärtat. Om den lyckats, kommer det istället ett påklistrat leende och ett falskt skratt.
Ja, ni hör ju själva vad dåligt anorexin får en att må. Ändå är det svårt att släppa taget om den. Det är min trygghet, den är min vän jag kryper in hos när det riktiga livet känns tufft och jobbigt. Jag berättar för "den" hur jobbigt allt är. Anorexin viskar med sin elaka röst "Lugn, om du bara gör som jag säger kommer allt bli bra. Den där mackan till frukost tex är ju helt onödig. Du kommer må mycket bättre om du tar bort den. Jag lyssnar. Förut trodde jag mer på det. Nu brukar jag oftast prata med mamma och resonera när det kommer sådana tankar. Då hör jag hur korkade tankarna är, men om jag inte direkt säger ut dem känns de mer verkliga och sanna. Oftast iaf.
Nu börjar jag bli riktigt trött, orkar nog inte skriva mer idag. God natt på er!
xoxo secretgirl
Kommentera